KUNSKAP
Kan inte sluta förundras över hur människor systematiskt följer de strukturer som samhället(?)/normen pekar ut som det rätta. På SU går det 10 000-tals studenter som alla väljer att lägga en bit av sitt liv på att utbilda sig för att sen kunna få ett jobb. Många läser säkert något som de tycker är intressant, men hur många tycker det är intressant att läsa saker och inte få praktisera dem? Är det meningen att man ska få kunskap, trycka in den i hjärnan, för att sen vänta 7 terminer innan man faktiskt får använda den? VA? Och hur ska man då medan man läser överhuvudtaget kunna gå djupare i något utan att testa? Hur kan man se kritiskt på sin utbildning utan att ha någon egen erfarenhet i ämnet? Hur kan man nå längre, upptäcka nya saker, utan erfarenhet? Och hur, hur, hur, ska utbildningarna utvecklas om studenter inte lär sig att testa sina kunskaper under tiden de läser?
Nummer två jag är upprörd över är ineffektiviteten. Två föreläsningar a 2 timnmar och typ 100 sidor att läsa i veckan är ett ganska vanligt upplägg på de humaniora/sammhällsvetenskapliga kurserna och programmen. Det är ingenting! Det är meningen att man som student ska studera på heltid, men det är helt omöjligt att fylla en hel vecka med så lite att göra. Totalt omöjligt. Det leder istället till att studenterna gör andra saker, engagerar sig idellt, jobbar, tränar bla bla bla som i sin tur tar så mycket tid att de glömmer att plugga och får sämre resultat. Mer press=mer motivation. Det ineffektiva i det hela är ju att samhället som ju skriker efter spetskompetenta nyexaminerade studenter väntar i onödan två år förlänge på studenter som skulle kunnat klara av en utbildning på 3 år istället för 5 om dom bara hade haft möjligheten att studera på heltid på sina heltidsstudier.
Nummer tre jag är upprörd över är allt läsande. Hur otroligt gammaldags är det inte att tro att kunskap=text. Kunskap är handling, no more. Ok, det finns olika sorters kunskap, för att kunna handla kanske man måste läsa något lite eller alternativt kanske fråga någon som vet, men jag återkommer till det jag skrev där uppe. Man kan inte bara läsa, man måste testa kunskap, annars lär man sig inte ett skit. Bara ord. Ord som inte har någon mening utan sitt sammanhang, som inte betyder något om det inte finns en verklighet bakom.
Bye bye university!
Nummer två jag är upprörd över är ineffektiviteten. Två föreläsningar a 2 timnmar och typ 100 sidor att läsa i veckan är ett ganska vanligt upplägg på de humaniora/sammhällsvetenskapliga kurserna och programmen. Det är ingenting! Det är meningen att man som student ska studera på heltid, men det är helt omöjligt att fylla en hel vecka med så lite att göra. Totalt omöjligt. Det leder istället till att studenterna gör andra saker, engagerar sig idellt, jobbar, tränar bla bla bla som i sin tur tar så mycket tid att de glömmer att plugga och får sämre resultat. Mer press=mer motivation. Det ineffektiva i det hela är ju att samhället som ju skriker efter spetskompetenta nyexaminerade studenter väntar i onödan två år förlänge på studenter som skulle kunnat klara av en utbildning på 3 år istället för 5 om dom bara hade haft möjligheten att studera på heltid på sina heltidsstudier.
Nummer tre jag är upprörd över är allt läsande. Hur otroligt gammaldags är det inte att tro att kunskap=text. Kunskap är handling, no more. Ok, det finns olika sorters kunskap, för att kunna handla kanske man måste läsa något lite eller alternativt kanske fråga någon som vet, men jag återkommer till det jag skrev där uppe. Man kan inte bara läsa, man måste testa kunskap, annars lär man sig inte ett skit. Bara ord. Ord som inte har någon mening utan sitt sammanhang, som inte betyder något om det inte finns en verklighet bakom.
Bye bye university!
Kommentarer
Trackback