stockholm hej då. hej andra saker.
idag har varit en fin dag. har varit ledig ett tag nu, så börjar kanske lära mig, eller så är det för att jag ska åka i morgon. har i alla fall handlat några saker (gyllene skor och klocka är tex bra att ha på semestern), kikat mer på och bestämt att vi ska boka boende i morgon, träffat en fin vän, pratat om livet, åkt på ett äventyr, ätit några ägg och sen läst i femmes of power. oj vad jag vill åka till san fran. så himla mkt. men först gotland och sen ny. woop woop. stockholm, vi har haft det fint ändå. vi ses snart igen.
why can't that always be
för ett tag sen blev jag så himla trött. sådär in i märgen. jag blev nog det för länge sen egentligen. det är lite oklart vad som hände, men ja, så var det iaf och jag fortsatte lite till. till jag blev så där himla trött att ingenting var roligt längre. och jag trodde att jag skulle må bättre, att jag skulle kunna fortsätta om jag bara vilade lite. om jag bara fick stänga in mig och om ingen tjatade på mig och så. om jag bara fick vara ensam. men när jag var ensam blev allt hemskt och jag blev inte pigg igen. och inte glad. och jag fick lära mig det där om att hitta mellantinget. det mellan superkul och jättetråkigt. det mellan jättemkt jobb och ingenting att göra. det om att vila lagom och jobba lagom. och för mig var det så konstigt. det var så svårt att kombinera med min fina syn på livet om att allt ska va jättemkt, helt fantastiskt och superkul, känslostormigt och jävligt jobbigt, men värt det osv. och allt du vill kan du osv. och ilskan skulle flöda. och mellantingen är lugnet och tryggheten, det uthärdliga, det som är ok och det lagom fina och andra saker jag faktiskt har föraktat för att de just har varit mellanting, jag ville ha mer. och egentligen så vet jag ju det också. att det är omöjligt att leva så. att inte ta hand om sig själv. att aldrig vila. att aldrig hinna reflektera. så att huvudet blir fullt och besluten är svårare och svårare och ta. så svåra att du helst låter någon annan ta dem. och du orkar inte fler konflikter och håller käften och tar absolut inte hand om dig. och visst har jag längtat efter lugnet. att det ska bli tyst i huvudet. och visst jag kommer alltid drömma och känna asmkt och vara förbannad och det kommer vara svårt, men jag ska ta hand om mig. så.
den HÄR låten är så himla fin. nu ska jag borsta tänderna.
den HÄR låten är så himla fin. nu ska jag borsta tänderna.
there's nothing you can't do. let's hear it for new york.
om några veckor åker jag till NYC. jepp. idag har jag förberett mig genom att tex gå till biblioteket och försöka låna en reseguide, inte hittat någon men lånat annan semesterlitteratur. jag har också sett första säsongen av världens bästa (!!) GIRLS (uppenbarligen, trodde inte den var slut uää). googlat på feminist + new york. att det inte finns fler feministiska reseguider. nästan så att jag vill göra en själv. surfat på lonely planet. och nu skrivit ett mejl på engelska. det gäller att öva och så.
och se på GIRLS. gör det. bästa!
och se på GIRLS. gör det. bästa!
nights like this
fick fira midsommar med bla de här fina i deras flotta hem och omkring. kvällen och dagarna efter innehöll allt det där som det ska. sol, regn, god, mat, ekologiska snapsar, mohitos, omöjliga lekar som slutar i bråk, bebis, britney-diskussionerna, bad, kaffe, fylle-mat, fulla avloppstankar, häng i gäng, life aquatic, mama mia, film på film osv. himla fint och jag ville inte att det skulle ta slut. men så äre. och jag är glad att jag fick spela min musik och prata om britney. kanske tog jag eventuellt ut all min ilska mot män som säger att de hatar britney på en person. men det var skönt att sätta ner foten. sätta ner foten är det nya svarta. 1-0 högtid - siri.
kvinnor som bloggar, what a shame
vaknade, sydde en klänning och tada. midsommar är ju dagen för de ambitiösa. det är vår dag. obs. skoj. med klänningen alltså. klippte bara av gräddtårteklänningärmarna. så vips. annars är vi nog ganska ambitiösa ändå. men det är ju lite vårt problem säger dom. ta det lugnt bara. ja. skitlätt.
vill dedikera det här inlägget till kvinnor som bloggar. sluta förakta. sluta hata. vad är problemet. det är ju INTE kul. lyssna på Sara Hansson krönika och lär er saker om vad som är ok och inte.
och när jag ändå är igång så vill jag gärna påminna er om varför britney inte är en dålig förebild och varför bruce är det. bara för att Sara Hansson är så bra.
och om ni undrar varför jag ibland skriver med små och ibland med stora bokstäver i början av meningar, så säger jag fuck you. och det här med stavning. VAD ÄR DET SOM ÄR SÅ VIKTIGT. ok, nu ska jag sluta. god midsommar på er.
vill dedikera det här inlägget till kvinnor som bloggar. sluta förakta. sluta hata. vad är problemet. det är ju INTE kul. lyssna på Sara Hansson krönika och lär er saker om vad som är ok och inte.
och när jag ändå är igång så vill jag gärna påminna er om varför britney inte är en dålig förebild och varför bruce är det. bara för att Sara Hansson är så bra.
och om ni undrar varför jag ibland skriver med små och ibland med stora bokstäver i början av meningar, så säger jag fuck you. och det här med stavning. VAD ÄR DET SOM ÄR SÅ VIKTIGT. ok, nu ska jag sluta. god midsommar på er.
Åh hjärtat
Hittade min gamla Maud Linström tröja, läste lite i Bang och ja, saknar systerskaper och allt det där så himla mkt. Så skriver lite här.
Minns att min mamma ironiskt brukade säga: "Så romantiskt" om tröjan. Men jag tänker att det kanske är det mest romantiska, att släppa allt som det ska va, alla föreställningar om kärleken, allt som är så svårt att uppnå. Och titta in i sig själv, se allt som det faktiskt är och tänka: vad är rätt för mig?
Minns att min mamma ironiskt brukade säga: "Så romantiskt" om tröjan. Men jag tänker att det kanske är det mest romantiska, att släppa allt som det ska va, alla föreställningar om kärleken, allt som är så svårt att uppnå. Och titta in i sig själv, se allt som det faktiskt är och tänka: vad är rätt för mig?