Å så kom hösten

Närå. Men man kan säga att den skickade ett lite brev och sa: hej, du glömmer väl inte att jag kommer snart. Här får du lite lägre temperatur, regn och åska som höst-förrätt. Typ.

Jag och K skulle iaf på utflykt idag, till den lilla skogen som ligger här bredvid. K anlände ca 11.34 och jag mötte henne (för annars så går det liksom inte att hitta till mig för alla (JÄVLA) byggen som gör att mitt hus är typ isolerat och inte går att gå till. Obs. jag är inte bitter över detta). Vi gick till Willy och handlade utflykts-mat och sen till busshållplatsen. K hade någon gång under vägen nämnt att det såg lite svart ut på himlen, men det hindrade inte oss obotliga optimister från att bege oss iväg. På vägen till busshållplatsen stänkte, obs. stänkte det lite regn på oss, men inge mer. Väl på busshållplatsen började det dock dugga och vi valde att ge upp. Ingen utflykt. Eller jo, hem till mig!

Hemma hos mig pratade vi om livet och lyckan och bestämde oss för att bli inspirerade. Inspirerade till att vilja göra saker. Kämpa för rättvisa och sånt. Vi tittade på youtube på mitt sugiga bredband, läste bang och filosoferade. Himla fint!

När den värsta åskan hade lagt sig tog vi bussen till stan. Gick i affärer utan att köpa ngt, för att det är lite skralt med cash just nu. Och gick sen också fram och tillbaka till vi hittade ett fik som vi skulle kunna tänka oss att fika på (vad är det med Stockholm och fik? Tips tack!). Fikade, läste DN, somnade nästan och sen hem igen.

Jag är banne mig himla glad för att ha en sån fin person i min släkt. Och visst ska vi skipa rättvisa, sen, du och jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback