Att cykla
Idag cyklade jag i Stockholm för första gången (! ja, det är sant). Det var sjukt jobbigt och helt fantastiskt. Jag hade ingen aning om att en kunde cykla fel så mkt. Tittade på en cykelkarta (den sa att jag skulle svänga 40 ggr) och tänkte: jaja, det kan väl inte vara så svårt. Typ 1 km senare: öh, var är jag? Fast det ordnade sig och jag kom fram till mitt möte endast 24 min för sent blöt av svett (och regn). Mycket ska en vara med om!
På hemvägen gick det lättare. Jag cyklade bara fel ca 5 ggr och kom fram mindre svettig och sjukt pepp på att frakta min cykel på ett SJ-tåg nästa vecka. Ja, det går! www.sj.se/cykel Måste bara cykla cykeln från Arvika till Karlstad, men det är ju lätt. Eh.
Något som slog mig var att jag verkligen har saknat att cykla. Cykla ger liksom en ny dimension på staden. En är gå, en är åka kollektivt, en är åka bil, en är åka flygplan, en är åka helicopter och en är att cykla. Då får en liksom uppleva allt i en ny hastighet.
Kan också konstatera att det var over-kill att springa 3 km innan cykelturen.
På hemvägen gick det lättare. Jag cyklade bara fel ca 5 ggr och kom fram mindre svettig och sjukt pepp på att frakta min cykel på ett SJ-tåg nästa vecka. Ja, det går! www.sj.se/cykel Måste bara cykla cykeln från Arvika till Karlstad, men det är ju lätt. Eh.
Något som slog mig var att jag verkligen har saknat att cykla. Cykla ger liksom en ny dimension på staden. En är gå, en är åka kollektivt, en är åka bil, en är åka flygplan, en är åka helicopter och en är att cykla. Då får en liksom uppleva allt i en ny hastighet.
Kan också konstatera att det var over-kill att springa 3 km innan cykelturen.
Kommentarer
Trackback