and we raise our heads for the colour red

Jag skriver en bok. Om Feministisk projektledning. Hittills har jag skrivit 50 sidor. Den största anleningen till att jag skriver den är nog för att jag tycker att det skulle vara så himla tråkigt om tre år av fina fina Creative Feminism, med alla fantastiska studenter, föreläsare och utbildningsledningar bara skulle försvinna. Poff. Som om det aldrig fanns. Jag vill att det ska finnas kvar, dokumenterat, som metod. Därför skriver jag. Andra anledningar är att jag set det som ett bra verktyg att använda mig av när jag föreläser, kanske kan ge mig extraknäck vid sidan av skolan. En tredje anledning är att jag tänker att andra kan ansvända sig av metoden. Jaha, så nu vet ni. Ingen press hörrni. Det blir som det bli.