Kaffe, hjälper det mot rastlöshet?
Saker som hänt idag:
Jag cyklade till universitetet. Allt gick bra. Ingen dog. Tog en ny väg via kungsträdgården och Birger jarlsgatan och den var bättre. Slipper på så sätt korsningen Hamngatan/Regeringsgatan (= livsfarlig).
Köpte ett kollegieblock på Akademibokhandeln. Träffade M och fick en kaffe på Pressbyrån.
Var på introduktionsföreläsning med Statsrättsproffessor som var lite hippieaktig och pratade skit om Anna Odell och jämförde det med ett bombhot. Kanske inte helt ok. Släpigt var det också! Men ok för att vara juristprogrammet...
Hängde runt lite på Uni, skrev ut ett arbetsgivarintyg och cyklade hem. Velade tusen ggr fram och tillbaka om jag skulle sätta mig och läsa där, men beslutade mig tillslut att åka hem.
Ååh. Rastlösheten. Jag vill ha ett jobb tror jag. Ett sånt där en gör viktiga saker. Typ läkare eller statsminister. Jaja, det känns nog bättre i morgon. Eller så kommer det inte kännas bra på fyra år. Eller iaf två. Då vi inte får göra det vi vill.
Kommer nog aldrig enbart kunna tänka ur ett juridiskt perspektiv. Det går junte. Det är som att koppla bort en del av mig själv.
Nu dricker jag kaffe och försöker komma på ngt vettigt att göra. Och jag har saker att göra. Bara inte riktigt motivationen.
Ps. E kom hem nu!
Jag cyklade till universitetet. Allt gick bra. Ingen dog. Tog en ny väg via kungsträdgården och Birger jarlsgatan och den var bättre. Slipper på så sätt korsningen Hamngatan/Regeringsgatan (= livsfarlig).
Köpte ett kollegieblock på Akademibokhandeln. Träffade M och fick en kaffe på Pressbyrån.
Var på introduktionsföreläsning med Statsrättsproffessor som var lite hippieaktig och pratade skit om Anna Odell och jämförde det med ett bombhot. Kanske inte helt ok. Släpigt var det också! Men ok för att vara juristprogrammet...
Hängde runt lite på Uni, skrev ut ett arbetsgivarintyg och cyklade hem. Velade tusen ggr fram och tillbaka om jag skulle sätta mig och läsa där, men beslutade mig tillslut att åka hem.
Ååh. Rastlösheten. Jag vill ha ett jobb tror jag. Ett sånt där en gör viktiga saker. Typ läkare eller statsminister. Jaja, det känns nog bättre i morgon. Eller så kommer det inte kännas bra på fyra år. Eller iaf två. Då vi inte får göra det vi vill.
Kommer nog aldrig enbart kunna tänka ur ett juridiskt perspektiv. Det går junte. Det är som att koppla bort en del av mig själv.
Nu dricker jag kaffe och försöker komma på ngt vettigt att göra. Och jag har saker att göra. Bara inte riktigt motivationen.
Ps. E kom hem nu!
Kommentarer
Trackback